Livet läker

En request på bloggämne var läktider för olika mods, så jag kör väl på det.

En mer utförlig redogörelse för hur det var att klyva tungan finns under december -09 och januari -10.

Kort sagt så kan jag säga att jag har sällan haft problem med tatueringarna. De kliar, fjällar och sen läker de. De som krånglat är vänster lår som en kompis gjorde (inte särskilt bra), då det blev mycket ärrvävnad och svullnad, och höger vad - som är nästan helt i rött. Rött är en knepig färg och många har problem med den.

De flesta tatueringar har läkt på 7-14 dagar.

Piercingarna är ju väldigt olika men så här var det ungefär, om jag minns rätt:

Tungan - läkte fort men gjorde extremt ont första veckan (här talar jag alltså om en tungpiercing). Det var faktiskt lika jobbigt som när jag delat den. Den svullnade till minst dubbel storlek och gjorde ont ont ont hela tiden.

Broskpiercings i örat - c:a fyra månader förrutom conchen som tog två år(!!!) Skulle aldrig pierca conch igen, håller på att töja höger och ska puncha vänster. Töjning har dock aldrig varit något problem.

Örsnibbar - Har tre stycken (hål, inte snibbar ;)). Alla tagna på studio och extremt lättläkta, kanske fyra veckor. Nu ligger de på 24, 22 och 5 mm. Har nästan inte haft några problem med töjningen, det har gjort lite ont ibland och en gång fick jag en smäll på örat strax efter en töjning så det svullnade upp. Nu mår örat bra igen.

Septum - Första gången jag tog den läkte den aldrig, men då mådde jag inte vidare bra psykiskt. Andra gången gick mycket bättre, det läkte väl på 6 veckor ungefär. Det har aldrig varit problem med att töja, det gör ont men går över fort.

Näsvinge - Se ovan. Första gången tog det lååång tid, jag fick lite keloid och sår som vägrade läka. Till slut läkte den och sen dess har jag inte haft några problem. Andra näsvingen var piece of cake (men fan vad ONT det gjorde, hade hunnit förtränga det sen sist:P)

Alla typer av läppiercing - Svullnat upp rätt mycket några dagar, minimalt med smärta, lite spänt. Läkt på 4-6 veckor. Jag har haft Mouche, Medusa, Labret och vertikal labret.
Labreten tog jag ut för att den skavde på tänderna, Mouche och vertikal för att jag helt enkelt tröttnade och Medusan för att den vägrade sluta svullna och bilda keloid. (buhu buhu, den är verkligen så snygg annars).

Navel - Var jättelänge sen jag hade. Började med att pierca själv två gånger och sen på studio två eller tre gånger. Det har aldrig funkat utan bara blivit infektioner och mindre irritationer. Sen migrerar smycket. Synd för det är en snygg piercing.

Bröstvårtor - Första gången läkte den inte, dessutom satt den snett trots att jag piercat mig på East street hos en gästarbetare. Nu funkar det bättre, men de har aldrig slutat att vätska sig en aning så jag tvättar med koksalt på sprayflaska varje dag. Har töjt dem två gånger och den gör ont, spänner som fan i någon timme och sen går det över. Har 3.2 nu och ska upp till 5 kanske? Men jag avvaktar bröstoperationen först.

Ögonbryn - Se navel. Tyvärr exakt samma problem, förrutom att jag aldrig försökt pierca ögonbrynet själv. Det funkar inte, och det är synd för det är en av mina favoritpiercings. Jag har försökt två gånger och båda gångerna har den migrerat.

Intimpiercing - Extremt lättläkt. 2-3 dagar kanske? Det gjorde ont, men det mest intressanta är att kroppen reagerar med flyktbeteende när något skadar fortplantningsorganen, och försöker springa därifrån. Mina ben började springa på britsen. Tur att piercaren hade varnat.

(Nu finns det säkert dem som inte tycker att det är lämpligt att berätta om sina intimpiercings. Då vill jag bara hälsa dem att det inte är särskilt kul att lyssna på hur de sprack eller inte sprack på sina förlossningar alt. om de snittades eller inte.)

Det var nog all metall. Får återkomma om jag glömt nåt.

Implantaten läkte ganska snabbt, 7-10 dagar tror jag. Dock såg de rätt hemska ut i början, särskilt de första jag gjorde. Som stora blodblåsor omgivna av kirurgtejp. Dagen efter jag hade gjort dem åkte jag på facklig grundkurs med en massa människor jag inte kände. Samtidigt blev det JÄTTEvarmt och jag hade bara en stickad tröja som var långärmad. Det var inte kul. :P

Nu kommer jag inte på mer att skriva så ni får fråga om ni vill veta mer.

Kommentarer
Postat av: Anna

hahaha - tack Helena för ett gott skratt. (skrattade gott åt just det som vissa tydligen finner för osmakligt för att läsa. Eller, det kanske inte var just DEN biten som anses osmaklig men det hör ju ihop med resten)



"mina ben började springa på britsen" ... :DD

2010-08-30 @ 23:44:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0