en mod(e)blogg om jakten på den perfekta kroppsstrumpan

På väg till Malmö med jobbet. Letar efter en rik man i DI. :P

I dessa bistra tider får man göra vad man kan för att hålla hyran nere. T.ex. bli kombo med bästa kompisen. Det skulle inte vara något konstigt om inte denna kompis var en kille. För i Sverige 2011 kan en tjej och en kille inte vara kompisar, och defenitivt inte bo ihop utan att få kommentarer. En kollegas svar på min skämtsamma kommentar "Ja, det blir ju lite trångt om både han och jag träffar en partner samtidigt" var "Ni kan ju rationalisera bort de där andra personerna".

Något jag börjat intressera mig för på senare år är konst. Länge trodde jag mig vara fullständigt ointresserad av konst. Sen upptäckte jag Mia Mäkilä av en slump, en artikel i en tatueringstidning. Det var som att allting bara stannade upp och jag blev fullkomligt kär. Jag gick på hennes utställning när den kom till Stockholm, och köpte en liten tavla - helst hade jag köpt en stor för 16000 men de pengarna hade jag inte riktigt.

Jag älskar hennes kollage, och de stora grinande munnarna med vassa tänder. Tvyärr säger inte hennes nya konst mig lika mycket, men det finns gott om gamla verk som jag kan köpa när kassan tillåter ;)

Ett annat konstverk jag kände mig tvungen att skaffa är det här:

http://www.barbarella.se/Public/Store/showProduct?id=9797&from=414

Ett nyare tillskott är den här, från konstnären Axel Torvenius



Ni förstår varför jag måste ha den va? ;)

Jag har även köpt denna av honom:



Det är en av många statyer som kallas orphans. Den har en extremt stor symbolisk betydelse för mig och jag är jätteglad att jag kunde köpa den!

Nu upptäckte jag Mark Ryden via en annan blogg. Jag funderar på att beställa en reproduktion av den här, den skulla passa här hemma ;)

 

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?: Ja, och det är jag stolt över :)

2. Höll du några av dina nyårslöften?: Suck…jag hade ett löfte att jag skulle lära mig sy. Och det blev inte av. Shame on me.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?: Bekanta blev.

4. Dog någon som stod dig nära?: Nej, men det var nära näsan.

 
5. Vilka länder besökte du?: Inget faktiskt

6. Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011?: Pengar. Kanske kärlek? Förmåga att stå på mig mer.

7. Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas? Inga datum, men vissa händelser

8. Vad var din största framgång 2010?:  Började jobba på allvar mot de mål jag har

9. Största misstaget?:  Att låta folk trycka ner mig, och utöva maktmissbruk.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?: Inte så farligt förrän på hösten. Annars muskelinflammationer i ryggen.

11. Bästa köpet? Resa och tatuering på mässa i Norrahammar

12. Vad spenderade du mest pengar på?: Pinsamt nog så vet jag inte. Tatueringar antagligen.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?:  Ja, herregud vad jag varit glad detta år.

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010? : Sandra måste dö – En svensk tiger, Mongoloid - Rummelsnuff

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?: Gladare. Men också tryggare, lugnare, mer strukturerad och harmonisk än någonsin.

 
16. Vad önskar du att du gjort mer?: Sagt ifrån

17. Vad önskar du att du gjort mindre?: Tagit åt mig av skit

18. Hur tillbringar du julen?: med familj och familj

19. Blev du kär i år?: Ja. I alla möjliga människor

20. Favoritprogram på TV?: Lyxfällan

21. Bästa boken du läste i år?:  Lars Keplers böcker är ju sjukt bra.

22. Största musikaliska upptäckten?: And One

24. Något du önskade dig och fick när du fyllde år?: Haha en önskan jag hade föll ju in iaf ;)

25. Något du önskade dig men inte fick?:  En massa tatueringspengar

26. Vad gjorde du på din födelsedag 2010?: Var på facklig utbildning

27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?: Ja, och det blir löfte till nästa år. Jag ska sluta tro på vad andra säger bara för att de säger något negativt. Stärka självkänsla och självinsikt alltså.

28. Hur skulle du beskriva din stil år 2010?: Mer och mer åt business/goth-hållet . Den här volangsjukan verkar dessutom inte gå över..

29. Vad fick dig att må bra: Känslan av att betyda något för andra människor

30. Vilken kändis var du mest sugen på: Patrick Grimlund, Charlie Söderberg och Marina and the diamonds

31. Vem saknar du?: Emma förstås. 2/1 är ingen rolig dag.

 32. De bästa nya människorna du träffade?  Vet inte på rak arm

Glömde skriva att mellan influensa och bihålor så kommer vinterkräksjukan :P

Två veckor innan jul:

Ont i foten så att jag inte kan gå på den.

Veckan innan jul: 22/12

Ont i huvudet som bara bli värre och värre, till slut inser jag att det måste vara bilhålorna, åker in akut och får penicillin. Detta eftersom jag varit rejält dålig två gånger men inte kunnat sjukskriva mig pga ekonomin.

Annandag jul:

Sweetie ramlar ner från hatthyllan och bryter benet på två ställen, öppen fraktur.

30/12:

Åker till Huddinge sjukhus och får kortison i fötterna, det hjälper på den ena men inte den andra som det gör mest ont i.

2/1

Ringer Närakuten om foten, de hänvisar till Lättakuten på HS, åker dit, de vågar inte göra något pga min reumatism och skickar mig till Akuten där det är åtta timmars väntan. Ger upp och åker hem.

3/1

Ringer reumatologen igen och de kan inte göra något, och vårdcentralen kommer jag inte ens fram till.

4/1

Åker till Cityakuten och får diagnos på en gång och remiss till OLMED för gjutning av skoinlägg. Tog "bara" tre timmar.

Nu är vi iaf hemma allihop halta och jävliga. Sweetie har ett rött gips.

Efter att ha haft mer och mer ont i huvudet under en vecka (jag trodde det var spänningshuvudvärk och började fundera på vad som var stressigare än vanligt i mitt liv) så har jag nu fått diagnosen bihåleinflammation. Jag trodde inte att det gjorde så ont!! Det är bland den värsta huvudvärk jag haft. Huvudet känns ju som det ska sprängas. Men så går det när man missköter två förkylningar, tar Humira, blir smittad igen och har lock för öronen i flera veckor. I går åkte jag in till närakuten och fick Kåvepenin och kortisonspray. Detta tillsammans med alvedon gör att jag nästan behöver köpa en ny dosett ;).

Sen har jag fått en rejäl inflammation i vänster fot, vilket innebär att min reumatism syns ordentligt för första gången. Jag kan knappt gå, haltar fram och har väldigt ont. Jag verkar ändå ha kommit hyfsat långt i min acceptans av sjukdomen för jag är inte direkt ledsen. Tycker mest lite synd om mig själv eftersom det är så besvärligt just nu med huvudvärk och inflammationer men det är så det är. Jag måste acceptera det. Det kommer inte att försvinna för att jag blundar.

Förrutom det så är det mesta bra. Har gjort några nya fotosessioner och efter nyår ska jag splitta tungan lite till är det planerat. Funderade på mellandagarna men som jag mår nu är det ingen bra idé.

Nu är jag iaf ledig i fyra dagar, det ska bli såå skööönt!

Jag har blivit behandlat som ett litet barn i tre år.

Det är över nu.

Jag är fri.

Det finns inte ord som kan beskriva.

Jag strålar

Jag flyger

Det kommer att hända saker nu.

Kul när folk går in på bloggen, skriker "VAD LÄSKIGT" och sen länkar till sin egen lösenordsskyddade blogg. Vad var grejen liksom?

“Två vargar

En gammal indianhövding satt och pratade med sin sonson. Han sörjde djupt en tragedi som inträffat i familjen. “Jag känner att jag har två vargar som kämpar mot varandra i mitt hjärta. En av dem är våldsam, hatisk och hämndlysten. Den andra är kärleksfull, förlåtande och medkännande.”
Sonsonen frågade: “Vilken varg kommer vinna, farfar?”
“Den jag matar.”"

Så sant.

Ur Slumpen är ingen tillfällighet av Jan Cederquist.

Hemliga bloggen är uppdaterad.

Nu sitter jag och jobbar och pluggar samtidigt. Jag är ju faktiskt sjukt duktig. Eller så är det enda sättet jag kan koncentrera mig på, när det är full fart överallt.

Leta upp en snygg font innan jag åker till Norrahammar.

Fundera ut hur fjärilarna ska sitta

Fixa lite annat jox

Flytta hem (imorgon äre dax!!)

Börja blogga regelbundet igen. Ofta har jag mycket i huvudet som jag vill skriva och sen när jag hamnar framför datorn på kvällen så är allt borta igen. Bajs.

Idag har jag inte mått så bra, har ont i kroppen och feberkänsla...och huvudvärk. Gick upp tidigt för att åka till psyk på återbesök hos terapeuten jag inte riktigt gillar. Han har bl.a. sagt saker som att jag måste tänka på vilket intryck jag gör på folk när jag väljer att se ut som jag gör - DOH. När jag berättar om situationer då jag upplevt att folk behandlat mig illa har han vänt på det och frågat "varför händer det dig?". Och när jag på ett nyanserat sätt försökt förklara att det inte bara är jag som blivit utsatta av de här personerna så kunde jag plötsligt hantera mina svårigheter för bra för att behöva terapi.

Så, istället för att åka på ett meningslöst stödsamtal ringde jag och sjukanmälde mig (vilket inte var på låtsas, jag har mått dåligt idag men hade det varit något jag prioriterat så hade jag struntat i det och tagit mig iväg ändå). Nu kommer jag få en räkning på 150 spänn men det är det fan värt. Ska ringa och be om en läkartid istället så att jag kan få recept för ett år framåt.

Jag antar att jag måste fortsätta min strävan i att förstå att jag är ett första klassens mindfuck, och att det måste vara nästintill omöjligt att få grepp om mig inom psykvården. Den som inte sett mig må dåligt kan inte förstå när de sett mig må bra. För hur denna kloka, välbalanserade, omtänksamma och starka kvinna kan förvandlas till ett gråtande och skrikande vrak på bara några dagar går antagligen inte att greppa.

Att jag FORTFARANDE utvecklas, och inte har nått min fulla potential gör det också svårt att förstå. Jag förstår inte själv hur jag kan bli starkare och starkare. Jag klarar helt andra saker nu än för tre år sen.

Och jag vägrar bli behandlad på ett visst sätt för att jag har en stor ring i näsan och tatueringar. Kom igen för fan!

Idag fick jag frågan igen "Du ska ha barn snart". När jag sa nej försökte han bortförklara det med att han alltid blandar ihop folk (ja men FRÅGA inte sånt då). Dessutom tror jag att han blandat ihop mig med K på mitt jobb, och hon inte INTE heller gravid. Hon och jag har suckat lite tillsammans över såna fadäser...

Ja, nån tog livet av sig i livesändning.

Är det någon som ärligt talat är förvånad? Welcome to real life.

Vi lever i ett kallt hårt skitsamhälle. Vi har SD i riksdagen och en "arbetslinje" som är monstruös.

Människor har inget hopp, ingen tro och ingen glädje. Vissa av våra ungdomar lever fasansfulla liv långt bortom vad vi tror är möjligt. Hur jag vet? De pratar med mig. Jag är ibland deras enda kontakt med vuxenvärlden som inte handlar om droger eller sexköp.

De pratar med mig.

På det förhatliga "internet".

Jag är så in i helvete trött på denna förvåning.

Över första skolskjutningen i Finland.

Sen över den andra.

Sen över det här.

Sen över att människor förolämpar varandra på Flashback.

Vi har det samhälle vi skapar.

Titta dig omkring, vad anses värdefullt? Vad anses viktigt? Värme och vänlighet? Eller designade lägenheter, maaat laaagad från gruuunden eller sopoperor med utröstning.

Det handlar inte om internet. Det handlar om att vi lever i en värld som börjar bli mycket mycket obehaglig.

Min bloggångest börjar lägga sig så smått. Det händer lite roliga saker igen, tyvärr händer det även dyra saker som oväntade räkningar och trasiga glasögon.

Om två veckor hoppas jag att stambytet är klart och att jag kan flytta hem igen. Jag var förbi lägenheten idag och det ser kanonfint ut!

Jag är också tacksam över min förmåga att agera iskallt och rationellt under svår stress och när det händer allvarliga saker, det jag ibland kallar min inverterade psykopati. Men hade jag inte haft den förmågan hade en vän till mig inte suttit här idag. Det är en rätt stor känsla så här i efterhand och jag inser väl att jag inte är så dum när allt kommer omkring...

Jag hinner verkligen inte blogga just nu. Ska försöka skriva lite imorgon. :(

Alltså, ska det vara på det här sättet? Avskyvärt!

Sveket - Klamydiabrevet

Nu ska jag sätta mig och kolla lite på valvakan och äta kvällsmat.

Det har varit en riktigt trevlig helg och min axel verkar må lite bättre. På tisdag ska jag på massage igen.

Idag mår jag faktiskt *peppar peppar* bättre. Tyvärr har datorn där jag laddat ner First class pajat, så imorgon får jag ladda ner det på min egen bärbara också...sen finns det på jobbdatorn som jag inte orkat bära hem pga ryggen. Men nu mår faktiskt axeln betydligt bättre. Tänk om Voltarenet har lyckats knäcka inflammationen...det vore ju underbart. Jag <3 Voltaren

Ska iväg och sova över hos vänner ikväll, blir nog asnajs. :)

Såg i Metro att en man hade blivit ihjälstångad av en tjur. Jag tycker att vi snarast ska tillåta skyddsjakt på tjurar och avliva alla. Dessa vidriga djur som bara är avlade för kamp och våld.

...Stockholms katthem kanske inte är den mest anarkafeministiska föreningen men hallååå...




Ibland vet man inte riktigt om det är bus eller allvar när katternas lek övergår i slagsmål. Men dom är väl som killar är mest och gillar att slåss ibland

http://stockholmskatthemibilder.blogspot.com/2010/09/lek-eller-allvar.html#comments

Jag vill skriva kollektivt tack till alla er som kommenterar så fint! Hur gör man för att svara på kommentarer på blogg.se? Jag lyckas bara skriva en egen kommentar och den kanske inte folk ser. Måste man gå in på andras bloggar och svara? Om de inte har nån blogg då? :/

Usch, det har verkligen inte blivit mycket bloggande på sistone. Nu börjar saker lugna ner sig men jag har givetvis blivit sjuk istället. Bl.a. har jag fått tillbaka min helveteshosta och håller på att spy när den är igång som värst.

Men känner jag att jag faktiskt skulle vilja slå ett slag för några saker.

Jag är bra.
Jag är kompetent.
Jag är extremt flexibel och står mycket sällan handfallen.
Jag har sätt att kompensera för mina svårigheter så att de sällan märks.
Jag är empatisk.
Jag är stark.
Jag är vacker.

Dessutom är jag...

Punktlig.
Engagerad.
Intresserad av mina medmänniskor.
Uppfinningsrik och kreativ.

Jag förstår att detta kan vara svårt att hantera om man lever i landet lagom.

En av dem som ville ha uppgifterna till min låsta blogg hade själv en relativt ny blogg med väldigt lite egenskrivet material. Jag avvaktade därför med att ge den personen lösen osv och idag är bloggen borta.

SPÄNNANDE va? Undrar vem av alla idioter jag stött på som vill läsa min tråkblogg. Den här är mycket roligare - I promise!

Ska iallafall ta och leta fram mina skolböcker i någon av alla miljoner väskor och kassar som står huller om buller med kattburar och toalådor på c:a 20 kvm.
På måndag börjar skolan och jag tänkte hinna läsa en bok till under helgen. Visserligen har vi utbildning både lör och sön men jag tror inte att det är ett problem. Jag läser snabbt ;) Jag tänker mig att det är kompensation för trasig kropp och trasigt psyke. :P

Jag har inte slutat blogga. Jag har bara häcken full för att uttrycka det så.

På måndag har jag förhoppningsvis hunnit landa i min evakueringsbostad och blivit klar med allt på jobbet som behövts göras inför helgen.

Så sorry, jag ska bättra mig.